fredag 8 maj 2015

Sten & blommor


Visst är det vackert med sten? Jag älskar sten!


När jag ligger på stranden brukar jag hålla i och känna på stenarna, leka lite med dem i händerna, de är så runda och fina, alldeles lena. Tack havet för det arbetet! 

Jag är så glad att vi har sten och inte sand på stränderna. 

Har vuxit ifrån sand, har inte ett sandkorn hemma vilket är skönt! Känns rent och fräscht!


Om jag har badat och känner mig kall, brukar jag värma händerna genom att hålla i de varma stenarna. Så fort de kallnar, av mina kalla händer, tar jag nya...som fortsätter värma mig!

När jag ligger på alla småstenar brukar jag tänka att jag får gratis massage av dem, vilket är nyttigt. Och att gå på dem är ju som att få zonterapi, lite tryck under fötterna är bara bra ju.

Dessutom är jag väldigt fäst i den ljusa färgen på själva stenarna - den ljusa färgen som kommer av kalksten, Capri är ju en kalkstensö!

Och de reflekterar så fint ljus, det där ljuset, det är det jag älskar, samma ljus som också finns på Gotland, vår vackra svenska kalkstensö.


Denna bild som jag har snott från Facebook, en väns vän hade publicerat den, den är från just Gotland. Stenarna där ser precis likadana ut som här på Capri. Samma färg och de avger samma ljusa, härliga sken! Lägg märke till vad personen skriver i texten ovan bilden med, komiskt att vi tycker så lika om våra öar.

Den här stenmuren till exempel, ni har säkert märkt att jag älskar stenmurar, den har varit trasig men nu har de lagat den! Bra gjort tycker jag, nu kan jag bara ana var den är lagad, ser att cementen är lite mörkare just där men det kommer att ge sig med tiden och ingen kommer att märka nåt.


Häromdagen såg jag hur de arbetade med muren, den har varit trasig en längre tid för ett träd har haft sönder den när det vuxit och blivit för stort. Nu är trädet borta och muren lagad. Perfekt.



Alla redan tunga arbeten blir ännu tyngre här på Capri eftersom det inte går att komma fram med bilar, man kan ju t ex inte ringa efter cementbilen utan cementen måste blandas på plats. För hand. Bara en sån sak. Och bäras i hinkar. Allt blir mer komplicerat utan maskiner.


Det här fotot fick jag av en vän i Neapel idag, hennes pappa har gjort denna fina bänk med hjärta i, i deras trädgård, så vackert tycker jag! 

Duktiga pappa som kan göra ett sånt fint hjärta.



Kontraster, Shabbyochchickt i den rätta bemärkelsen, nån har ställt dessa fina stolar vid soporna, de ska kastas...ok de är rostiga men skulle kunna bli jättefina. Som de står nu tycker jag är jättevackert, mot stenmuren alltså, för mig får de gärna stå kvar där. 

Det hårda, jordiga mot de snirkliga rörelserna i de slitna hjärtana i metallen på stolen, en härlig kontrast!


Det vassa kantiga i stenarna mot det runda graciösa mönstret i rörelserna i stolen....det blir inte bättre än såhär.


Blommor, själva blomman är ju själva frukten på denna grönsak, en kronärtskocka. En stor, vass, robust och mörk mot en liten, tanig, mjuk och ljus, älskar dessa kontraster!! Lika samma frukt i olika skepnader. 

Så lika men ändå så olika.



Som den här lilla rangliga rosen till exempel. 


Den växer helt ensam på en liten tunn stjälk men sträcker ut sig så att den blir lång och ståtlig. Hemma i Sverige tuktar vi oftast rosorna, vi beskär de långt ner så de ska förgrena sig och bli täta och robusta och få många stjälkar och därmed många rosor. Här på Capri gör de tvärtom! Tunnt och rangligt men ändå sååå vackert och graciöst.


Den rosa rosen är så vacker att den nästan ser konstgjord ut, kan den vara det?! 



Nu har klockan blivit mycket så jag säger BUONANOTTE till alla där ute! Ciaooo


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

KOMMENTERA